Psykisk ohälsa och arbetsmiljö
Det finns många frågor och föreställningar omkring ämnet Psykisk ohälsa från att samhället inte alls har pratat om det till att det i nutid finns människor som pratar helt öppet om sin ohälsa. Samtidigt finns det människor som fortfarande bär med sig att det är tabu att prata om sin ohälsa på en arbetsplats eller privat. Vad är då psykisk ohälsa? Vem kan utveckla en psykisk ohälsa? Vad är mitt ansvar som arbetsgivare? Hur ska skyddsombudet arbete med denna svåra fråga? Hur kan en internrevisor i ett certifierad organisation med certifikat för kvalitet och arbetsmiljö revidera detta? Jag ska försöka besvara dessa frågor genom att visa på möjligheter som finns. Samtidigt har Covid-19 medfört att ohälsa förts upp på agendan hos arbetsgivare och medarbetare samt samhället.
Definition ohälsa
Begreppet ohälsa är ett vitt begrepp. Du som enskild person kan få ohälsa utan att det finns en medicinsk förklaring till det. Det innebär att alla människor kan få ohälsa. I allmänna råden till SAM-föreskriften 2§ skriver Arbetsmiljöverket sin definition ” Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belastningsbesvär. Sådana tillstånd kan leda till sjukdom. Styrkan i upplevelserna, varaktigheten och förmågan att fungera som tidigare avgör om ohälsa föreligger.”
Arbetsmiljöverket har valt att ta bort psykosocial arbetsmiljö i föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö för att fokusera på just organisatorisk och social arbetsmiljö som arbetsgivare kan och ska kontrollera. Det kan handla om ledning, styrning, resurser och
ansvar samt om samarbete och stöd.
Arbetsmiljölagstiftningen
Arbetsmiljölagstiftningen har regler om arbetsgivaren brister i arbetsledning, bemanning och organisation som kan orsaka ohälsa hos medarbetare t ex arbetstider, arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Alla arbetsgivare ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar organisatoriska frågor och den sociala arbetsmiljön i verksamheten. För att det ska fungera krävs att både ledning och medarbetare har kunskap. Arbetsgivaren ska säkerställa att chefer och ledare samt skyddsombuden har kunskap om hur de kan förebygga och hantera ohälsam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling. En arbetsgivare ska sätta mål för den organisatoriska och social arbetsmiljön. För att nå uppsatta mål krävs att det sker olika aktiviteter för att främja en god hälsa och öka organisationens förmåga att hantera och motverka ohälsa.
Organisatorisk och social arbetsmiljö
I AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö ”finns det krav på att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagare.” Starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter är bl a att möta människor med svåra sjukdomar t ex pandemi, i misär, med stort hjälpbehov, i kris eller som är utsatta för hot och våld. Det kan även handla om att fatta svåra beslut som man vet kommer att drabba människor allvarligt.
Undersöka om det finns ohälsa
Hur kan arbetsgivare visa på att de under en pandemi har undersökt hur personalen har en god psykisk hälsa? Det finns arbetsgivare som gör enkla enkäter för att stämma av nuläget med sin personal i synnerhet de som arbetar i hemmamiljö. Prevent har kostnadsfria enkäter där arbetsgivaren gör sin egen analys. Ett annat alternativ är en digital mätning som kombinerar analys och genomgång tillsammans med konsult t ex Prestera Management AB. Det viktiga är att undersöka hur medarbetare mår av att arbeta i sin hemmiljö och tillsammans komma överens om lämpliga åtgärder.
Skyddsombudet
Skyddsombudet behöver kunskap om arbetsmiljölagstiftningen, kollektivavtal, sin organisation och dess verksamhet samt bransch. Det är skyddsombudets uppgift att bevaka och följa upp hur arbetsgivaren bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete enligt SAM-hjulet. Hen har även rätt att delta i bedömning , upprättande av handlingsplan och uppföljning. Arbetsmiljölagen och SAM-föreskriftens regler är tvingande och samråd ska ske med skyddsombudet. Sedan kan det vara ett komplement att ha möten med arbetstagare och publicera information på intranät. Skyddsombudet kan stämma av hur arbetstiden registreras vid hemarbete för att säkerställa att ohälsa förebyggs. Arbetstidslagen är förhandlingsbar och regleras ofta i kollektivavtal. Min erfarenhet är att arbetsgivare sällan gör stickprov på hur medarbetare, tjänstemän, registrerar sin förtroendetid eller tar ut det i ledighet.
Interna revisorer
Interna revisorer hos ISO 45001 – arbetsmiljö- certifierade arbetsgivare har flera möjligheter att följa upp hur organisationen arbetar med sociala och organisatoriska frågor. Lagefterlevnad och arbetsmiljömål t ex AFS 2015:4 Organisatorisk och Social arbetsmiljö har krav på mål och handlingsplan. Det är samstämmigt mellan lag och standard i denna fråga då måste arbetsgivaren leva upp till dessa krav.
Interna revisorer hos ISO 9001 – kvalitet-certifierade arbetsgivare har en möjlighet och det är under avsnittet processmiljö. Det har förtydligats i anmärkningarna vad sociala, psykologiska och fysiska faktorer är. Det framgår också att dessa kan påverka i varierande proportioner på vilka produkter och tjänster som erbjuds.
Tips på litteratur
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar
i en god arbetsmiljö
Jobba praktiskt – med organisatorisk och social arbetsmiljö Prevents mejlskola
Arbetsmiljöverket – Psykisk ohälsa, stress, hot och våld
LO:s Vägledning till OSA
